tisdag 29 september 2009

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Idag har Ester och Simba delvis varit jobbiga och delvis duktiga. Min tanke var att vi skulle promenera lite i skogen, träna och promenera lite till, men det blev inte riktigt så.

Vi åkte upp till skogarna kring Delsjön och påbörjade vår lilla tur. Både Ester och Simba var lite stirriga och lyssnade inte jättebra på mig. Jag ser att vi är på väg ut på golfbanan och då får dem plötsligt total knäck i lurarna och springer ut mitt framför 3 äldre herrar som pricis ska slå ut. Efter kommer jag ursäktande och försöker samla ihop mina hundar.

Under hela promenaden var de helt tossiga. Ester var rädd för varenda ljud och varenda sten som inte såg ut som det brukar. Hon verkade tro att det var spöken överallt och Simba fick upp diverse spår hela tiden. Förmodligen har det rört sig mycket vilt där vi gick. Jag fick till en bra platsliggning där i skogen i alla fall.

Jag insåg rätt tidigt att träningen kanske inte skulle fungera så bra och mycket riktigt det blev katastrof. Simba som var fastbunden i ett träd satt och skällde och Ester har helt upp i det blå. Det var bara att lägga ner det. Vi fick fortsätta promenaden tillbaka till bilen, åka hem och träna inomhus istället.

Då gick det minsann mycket bättre. Snabba lägganden, handtarget, positionsträning och hämta saker fick vi till och med bra resultat. Imorgon är det kurs i Kålltorp och då får vi hoppas att spökena i Esters huvud har försvunnit.

2 kommentarer:

  1. Ha ha ha. Du har haft en härlig dag förstår jag.
    Det är väl toppen att ha sport intresserade hundar. ( Om nu golf är en sport? )
    Oliver har lyckats kasta sig på ett elstängsel under dagen, något som han inte tyckte om.
    Man hoppas att han lär sig att inte rusa iväg på egen hand. Vad det gäller spöken så är det väl den åldern nu. Vi har mycket skumt runt huset.
    Det är nästan så att man själv blir rädd. Ha ha.
    Ha det gott
    Anders

    SvaraRadera
  2. Ha ha, ja hon blev så rädd för en keps som låg i skogen att hon först inte vågade gå förbi. De är så söta de små liven

    SvaraRadera