1 år

Hipp hurra för Smilla som fyller 1 år idag. Det har vi firat med mycket bus på tomten och sedan kvällsspårning tillsammans med Sandra och Meja. Självklart blev det också ett par extra godbitar till middagen.

Vår goa glada Smilla som fyller våra dagar med sina upptåg och galenskaper :)

Så sorgligt

Igår fick Esters fina och underbara mamma somna in efter en tids sjukdom. Det är så sorgligt och jag blev riktigt ledsen, främst för Kari och hennes familj som mist en sådan fin vän och underbar hund.

Tycker det så jobbigt när hundar man känner går bort eftersom man blir så påmind om att det är en kort tid man har tillsammans och hur himla jobbigt det är när de lämnar oss. Det är absolut den största baksidan med att ha hund.

Sov gott lilla mamma Lizza

Härliga hundar

Igår kväll fick hundarna aktiviteter på var sitt håll. Ester fick följa med mig ut i joggingspåret och jag tror faktiskt hon tyckte det var ganska kul. Hon är lite seg de första 500 metrarna men sedan vänder det. När man har en sådan stolle som Smilla så uppskattar jag Ester ännu mer. Hon springer lös med mig hela vägen och när vi möter folk och hundar så kallar jag in och säger "här". Vi passerar sedan fint och lugnt utan några konstigheter. Självklart ska Smilla också bli sån en dag men det är låååångt kvar tills dess.

Efter löpturen så la jag ett spår till Smilla. Det fick bli en test eftersom jag inte la ut några godisar plus att hon blev så störd i måndags. Spåret låg i 2 timmar och herregud vad bra hon gick. Lugnt men ändå med bra tempo, näsan i marken nästan hela tiden och arbetade jättefint i spårkärnan, tog vinkeln klockrent och markerade slutet. Uppmuntrade henne att apportera och då tog hon leksaken och lämnade av den till mig. Det var så roligt att se henne och jag tror alla korta godisspår har gett resultat.

Det var både en nöjd matte och nöjda hundar som slappade i soffan igår kväll :)

Igår var det även trädgårdsbestyr på schemat. Jag rensade ogräs och la det i hinken medan Smilla plockade upp ur hinken och spred ut på hela gräsmattan. Det blir liksom dubbelt jobb men hon har väldigt roligt i alla fall.

Nu har det gått 5 veckor sedan Esters operation och vi lever ungefär som vanligt. Hon är pigg, glad och framför allt har hon ett mycket bättre humör. Hon och Smilla leker i stort sett varje dag och nu kan det till och med vara Ester som drar igång leken. Jage och brottning blir det oftast men även kampa med trasa eller annan leksak. Härliga hundar vi har ändå :)

Misslyckad spårträning

Det var nog inte meningen att vi skulle spårträna igår. Kl 15 skulle vi möta upp Sandra och Meja och det hela började med att jag glömde nästan alla mina spårgrejer hemma. Jag hade glömt att jag plockat ut det ur bilen men valde ändå att köra med det det jag hade och det jag kunde låna.

Jag har under ett tag kört med godis i Smillas spår för att få ner näsan på henne och sänka tempot. Detta har fungerat kanon och jag har minskat ner en hel del på godiset men inte tagit bort det helt ännu. Den största missen idag var just att lägga korv i spåret då myrorna invaderat skogen. När det var dags för Smilla att gå så var varje liten korvbit överöst med pissmyror. Istället för att få belöningen i spåret så blev det en obehaglig upplevelse för stackars Smilla. Jag lät henne ändå gå spåret men hon valde att inte ta några korvbitar och det här med myrorna störde henne en del. Trots det gick hon ganska fint stundtals så tänk vad bra det hade gått om vi sluppit invasionen.

När det gäller Ester så hade jag bara 2 apporter att lägga i spåret så jag testade med 2 st naturpinnar men dem gick hon bara rakt över utan att ens reflektera att de luktade lite matte.

Jag är trots allt nöjd med hundarna och vi hade en trevlig stund i skogen. Sandra hade dessutom tagit med fika och det är ju aldrig fel. Det får bli ett nytt spår till Smilla i veckan och förhoppningsvis har inte myrincidenten avskräckt henne från att spåra igen.

Smilla som hade sprungit milen med husse på förmiddagen och varit en del på tomten under dagen var helt utslagen när vi kom hem. Vet inte om jag någonsin sett henne så trött som igår :)

Påskfina

Den här veckan har vi fokuserat på trimning här hemma. Smilla var först ut och för hennes del var det egentligen bara tassarna som behövdes just nu. Till skillnad från Ester så följer Smilla glatt med ner och plockar fram trimbord och de andra grejerna. Hon hoppar upp med tassarna på bordet och vill gärna upp

Tassarna tar jag genom att ha henne liggandes på sidan och tror det eller ej men jag har lyckats få henne att kunna koppla av i detta läge och faktiskt somna när jag håller på. För första gången har jag en hund som njuter och tycker det är en trevlig stund. Alla tidigare hundarna har accepterat att bli trimmade men verkligen inte mer än så.

Med Ester var det lite mer jobb eftersom hon inte blivit trimmad på länge. Som tur är så har hon inte så mycket päls så det gick ganska fort att få ordning på henne ändå. Nu är de i alla fall lite påskfina och det är alltid lika skönt när man fått gjort detta.

Förutom detta har det självklart också blivit lite andra aktiviteter. Några rejäla promenader i skogen, lydnadsträning igår och idag ett par korta spår till Smilla. Så här "fina" var vovvarna efter dagens runda i skogen :) Jag undrar ibland om hundarna verkligen har varit ute på samma promenad. Ester undviker det mesta som har med vatten och gegga och göra medan Smilla är precis tvärt om.

 Ester som alltid är ren och fin...

 ...och Smilla som badar i allt hon kan komma över.

Promenad vid Tjolöholm och kursavslutning

Igår var jag och Smilla på kursavslutning och det känns lite trist att den redan är över. Jag tycker att kursen varit väldigt bra och jag har fått många tips och idéer på hur jag ska komma åt Smilla. Vi har lång väg kvar men förhoppningsvis kommer vi dit en dag.

Jag vet inte om det var för att vi på förmiddagen var vid Tjolöholm och promenerade med Lollo och Mio men Smilla var lite lugnare och mer fokuserad på mig idag. Alla moment var kanske inte på topp men det spelar ingen roll. Det hjälper ju inte att hunden kan allt om man inte gör det tillsammans.

Nu blir det fortsatt träning hos Line varannan torsdag på öppen träning och så blir det förhoppningsvis apporteringskurs med start i maj. Dessutom ska vi försöka åka till Kallebäck en dag i veckan och då för ren miljöträning.

Som sagt på förmiddagen igår träffades jag och Lollo med hundarna vid Tjolöholm. Trots den stora skylten om att hundar ska vara kopplade så var vi busiga och släppte dem lösa. Smilla, som i stort sett vilat helt den senaste veckan, exploderade som en bomb och drog iväg ut över en åker och drev upp 2 gäss. Eftersom de inte lyfte direkt så fortsatte hon efter dem över hela den stora åkern innan hon vände tillbaka.

Sedan var det full fart på henne i 1 timme och min tanke var bara "måtte hennes ben vara helt bra, annars är hon nog snart halt igen". Jag kopplade henne den sista biten och någon hälta har vi inte sett till varken igår eller idag så jag räknar henne nu som friskförklarad :)

Idag ska vi gå ett par korta spår och en lite lugnare promenad. Hon är faktiskt lite trött efter gårdagens aktiviteter och det skulle väl vara tusan annars, men några försök att få igång Ester har hon ändå gjort.

Ny vecka och nya tag

Efter att ha haft en ganska jobbig vecka ur många avseenden så känns det faktiskt bra med måndag och nya tag. Veckan avslutades med ett par härliga timmar i skogarna tillsammans med vår träningskompis Sandra. Det blev spårträning och båda mina tjejer fick följa med och vi njöt alla 3.

Smilla var jätteduktig i spåret idag och det var verkligen vad jag behövde. Hon var lugn och hade näsan fint i backen. Ester som inte spårat på länge slarvade lite men jag brydde mig inte utan bara njöt av att hon fick göra det absolut bästa hon vet.

Eftersom Esters operation verkar läka som det ska och Smilla är haltfri (vad jag hinner se när hon dundrar fram) så blir det en hel del hundaktiviteter denna veckan. Dock blir det i lite lugnare former för att inte riskera någonting.

Riktigt riktigt otäckt

I torsdags var vi hos Line på öppen träning och då hände något riktigt riktigt otäckt. Jag skulle låta Smilla ta A-hindret ett par gånger som hon gjort tidigare och vad som hände vet jag inte men ho ramlade ner när hon var på toppen landade illa på ena benet. Hon skrek och höll benet i luften och jag trodde med säkerhet att hon brutit någonting. Jag blev helt paralyserad och chockad men som tur var var ju fler där och hjälpte mig. Line kom springande och kände igenom henne och ganska snabbt kunde vi konstatera att ingenting verkade brutet. Hon haltade ganska så rejält men det blev snabbt mindre och mindre. Att träningen dessutom hade varit en total katastrof gjorde inte det hela bättre så jag kände mig riktigt ledsen och deppig denna kväll.

Som tur är var hon bra mycket bättre redan morgonen efter och idag kan man knappt se någon hälta alls. Dock är hon inte den stillsamma hunden så det är inte helt lätt att se. Nu har vi i alla fall 2 hundar som ska ta det relativt lugnt och det är går faktiskt inte så där jätte bra. Båda är pigga och vill inget hellre än att få springa runt men i helgen är det bara koppel som gäller.

Imorgon ska vi i alla fall iväg på spårträning och eftersom det inte är så fysiskt på den nivån vi är så tänkte jag genomföra det ändå. Om Smilla inte får göra något kul alls under helgen kommer hon bli väldigt jobbig :)

Lilla goa men helt galna Smilla, vilken tur att det gick så bra som det ändå gjorde <3 br="">