Idag har Ester gjort debut i viltspåret och det känns helt fantastiskt med tanke på vad hon har genomgått. Vi har varit på springerklubbens viltspårskurs i Viskafors och det kändes härligt att komma igång med lite arbete igen. Jag tror även Ester tyckte det, hon visste direkt vad som var på gång när hon fick komma ut ur bilen.
Vi har testat på viltspår en gång tidigare och då var Ester bara 6 månader. Då var hon lite feg och tyckte att både blodet och rådjursklöven var läskiga. Klöven har vi tränat lite med här hemma innan hon blev sjuk, men blodet hann jag aldrig presentera för henne. Nu när hon är en mogen och orädd 2-åring (...not) så brydde hon sig inte om lite blod inte, snarare var det ganska intressant.
Hon spårade som vanligt lugnt och metodisk och att det låg en klöv på slutet var ju inte helt fel. Den bar hon stolt tillbaka till bilen och hade sedan väldigt svårt att skiljas ifrån den. Hon kämpade på bra för att få behålla den och när hon väl ville så hade hon allt ett bra grepp med käken trots att den fortfarande saknar en del styrka.
Nu sover hon gott i sin korg och jag känner mig riktigt glad för första gången på länge. Jag hoppas att vi kommit över sjukdomen helt nu och att allt på sikt återgår till det normala igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar