Delsjön

Idag valde jag att använda min lediga förmiddag till att ta en rejäl promenad med hundarna. För att variera sig lite så åkte jag till Delsjön för att promenera där. Förr, när jag bodde i stan, var jag och promenerade i Delsjön och Skatås minst en gång i veckan men nu var det flera år sedan jag var där med hundarna sist. Smilla har aldrig varit med där förrutom när vi sprang Hundlöpet.

Tänkte att det skulle vara trevligt och att det skulle bli bra miljöträning med många människor, hundmöten och annat som vi inte träffar på dagligen. Så blev det också och när det gäller vad som skulle bli jobbigast för Smilla så misstog jag mig helt. Jag trodde det skulle vara hundmötena men dem gick bra, värre var det att promenera bredvid så mycket vatten. Stora delar av promenaden går ju längs strandkanten och trots en kylig oktobermorgon så vill Smilla inget hellre än att hoppa i.

På slutet av rundan släppte jag faktiskt lös henne och utan betänkligheter sprang ut i vattnet, slängde sig ut och simmade en stor lov i viken. Sedan kom hon upp, skakade av sig och var så nöjd. Lite knäppis är hon men den bästa knäppisen man kan tänka sig :)

Ester tog det lite mer lugnt och brydde sig varken om männikorna och hundarna vi mötte eller vattnet. Dock blev hon lite låg då det sköts en hel del. I början på promenaden sköts det med väldigt ekande skott, lät inte alls som de kom från polisen eller skytteklubben som båda ligger i närheten. De skotten gillande hon inte alls men de tystnade efter en stund och då släppte hon det. På tillbaka vägen så sköts det igen och denna gången var det troligtvis polisen. De skotten brydde hon sig inte alls om. Samma typ av skott som vi brukar höra på klubben och visst är det konstigt att vissa skott är ok men inte andra?

En jätte härligt promenad blev det på nästan 2 timmar. Ny miljö, nya intryck och nästan 10 km gjorde att hundarna var väldigt trötta när det var dags för mig att åka till jobbet.

"Härligt" simtur en kylig oktobermorgon

Effektiv vecka

Sitter på jobbet och avverkar mitt 6:e arbetspass för denna veckan. Trots att jag bara jobbar 75% så blir det så bli ibland, framför allt när jag jobbar helg. Och trots att jag jobbat hela 6 av 7 dagar denna veckan så tycker jag att det varit en effektiv vecka. Förutom allt det vardagliga som barn, hundrastningar, tvätt, matlagning, handling mm så har jag lyckats få till bad och trim för båda hundarna, hela 3 st löppass men dessvärre bara ett litet hundträningspass.

Denna veckan var det fokus på bad och trim och det medförde mindre tid för hundträning. Det fick bli så eftersom hundarna var både smutsiga och långhåriga men nu är det gjort för denna gång och det känns väldigt skönt.

Trots arbete hela helgen så har det varit en toppenhelg. I fredags var jag ledig och hittade vi på en massa kul saker. Både barnen och hundarna var lugna och följsamma och det gör ju det hela så mycket lättare. När Claes kom hem från jobbet stack jag ut i skogen på en underbar tur med mina 4-benta vänner. Kvällen avslutades sedan med hemmagjord pizza, ett glas rött och lite mys i soffan.

Igår efter jobbet tog Claes med sig hundarna på en svamptur i skogen medan jag och barnen åkte till Barnens miljöark i Mölnlycke. De var sockerstinna och behövde rusa av sig lite efter både lördagsgodis och kanelbullefika. Även denna kväll avslutades med en god middag och slapp i soffan.

Härligt höstväder

 

Njuter av vacker solnedgång

Soffmys med bästa Smilla

Spårträning med Sandra

I söndags var det äntligen dags för mig och Sandra att träffas och spårträna igen. Och vilket fint väder vi fick dessutom. Blå himmel och strålande sol, dock ganska kallt men vad gör det. Att jag dessutom blev uppvaktad med present och godaste lunchen gjorde inte det hela sämre. Jag blev väldigt bortskämd denna dag :)

Smilla och Ester fick var sitt hyfsat spår och jag tycker båda tjejerna var duktiga. Smilla började startk och spårade lugnt och fokuserat. Efter några hundra meter kom vi ut på ett fält och där fick hon korn på en fågel som hon stötte upp. Då blev hon lite ofokuserad men återgick till spåret igen.

Därefter spårade hon jättefint, missade dock några pinnar, men på slutet vek hon plötsligt av och drog iväg åt fel håll. Jag lät henne hållas eftersom jag inte vill lägga mig i men när hon stannar och börjar böka runt i en hög med toapapper så fick jag gripa in illa kvickt. Fattar inte att hon får vittring på en sådan sak och släpper allt. Väldigt synd för det var riktigt bra spårat i övrigt. Jag tog tillbaka henne en bit och lät henne leta reda på spåret och sedan gick även den sista biten fint.

Ester gick ännu ett skolboksspår. En liten avvikelse där hon drog iväg 20-talet meter åt fel håll men vände sedan tillbaka och fortsatte som vanligt. Hade gjort en återgång med spetsvinkel till henne och hon märke så fort spåret försvann. Ringade 2 gånger, gick däretfer tillbaka i spåret och hittade spetsvinkeln....SÅ SNYGGT.

En riktig toppendag med fint väder, bra spårning, förutom bajsincidenten :( och det trevligaste sällskapet man kan tänka sig.

Härliga höst

Ibland är hösten riktigt riktigt härlig, den bästa månaden faktiskt. Tyvärr är de riktigt fina höstdagarna oftas är för få och vi har istället mörkt, blåsigt, regnigt och allmänt otrevligt väder. Då är förstås hösten inte riktigt lika rolig.

Den senaste tiden har vi haft underbart höstväder och jag njuter i fulla drag. Hundträning har det varit dålig med den senaste veckan men många långa promenader i detta väder fyller på energin och allting känns lite enklare.

Kall och krispig höstmorgon i skogen

Som sagt en veckas vila från hundträning har det blivit men i helgen ska vi köra några pass igen. Har planerat in ett rallypass fredag eller lördag och på söndag blir det spårtäning med Sandra och Meja. Det var verkligen länge sedan sist så det ska bli väldigt roligt att ses igen.

Grymma!

Idag var hundarna varit riktigt grymma på de 2 korta träningpass vi körde under morgonrundan. Vi började med att köra ett rallypass på planen hemmavid. Hade planerat innan att båda tjejerna skulle få träna sina 3 största svårigheter just nu "de 3 S:en".

I Smillas fall var det Sidoförflyttningar (fortsättningsklass), Snurr (fortsättningsklass) och Sitt-Stå (nybörjarklass). De 2 första är egentligen inga svårigheter utan snarare nyheter för henne. Sitt-Stå däremot har vi lite problem med men det börjar falla på plats nu. Hon kan kommandot men när hon sitter på sidan så skuttar hon gärna upp och hamnar fram och ut med rumpan. Tränar detta vid ett staket eller dyligt för att hon ska få in rörelsen utan någon förflyttning och det går sakta framåt.

Ester var taggad till tusen och pep lite innan hon fick sätta igång. Hennes moment idag var Sitt-Stå-Gå runt (fortsättningklass), Steg bakåt (avancerad klass) och Sidbyten (avancerad klass). Lite svårare moment för hennes del men jag tycker hon fixade det jätte bra. Sidbytena går förvånansvärt bra och hon följer mig fantastiskt bra på höger sida. Är förvånad över detta och frågan är vad vi gör för fel eller om hon bara är en sån himla bra hund som fattar detta med en gång. Det som hon har allra svårast för är Steg bakåt då hon gärna sätter sig och skjuter ut rumpan mellan stegen. Håller på att bara träna in backa nu så ska vi nog få till detta med så småningom.

Efter detta lilla pass gick vi in i skogen och hundarna fick rusa av sig en stund. När gått en bit in i skogen, kopplade jag upp och gjorde var sin pinnstig till dem. Så perfekt båda vovvarna spårade upp sina 5 pinnar, apporterade och lämnade av gjorde dem också. Smilla börjar bli riktigt grym med pinnarna i spåret och det är så himla kul att träna hund just nu.

Vi avslutade med ytterligare ett race i skogen och jag märker hur bra det fungerar att träna hundarna på detta sätt. Dock behöver vi träna mer med störningar i olika miljöer och det ska vi satsa på i vinter när det blir för mörkt för skogen.

Ett ryck!

I lördags fick jag ett ryck och bestämde mig för att lägga viltspår till hundarna. Det var nästan ett år sedan de gick viltspår senast så jag tyckte det var dags igen. Var sitt rejält spår fick jag lagt på lördag em och sedan var det bara att vänta in söndagsmorgonen. Hundarna hade väldigt långa näsor när jag lämnade hemmet med blod och klövar i högsta hugg.

Smilla som var först ut gick sitt spår fantastiskt fint. Sedan jag som förare har gjort en del förändringar i mitt beteende så har Smilla bara blivit bättre och bättre i spåret. Det är säkert en kombination av det och av att hon mognat mycket den senaste tiden och börjat kunna koncentrera sig och fokusera på sin uppgift så mycket bättre än innan.

Trots att hon ringade i de flesta vinklarna och tappade spåret några gånger så jobbade hon jättefint tills hon hittade spåret igen. Tidigare var det ofta så att hon började pyssla med något annat som tex äta något, kissa, jaga en fågel eller dyligt.

Det tråkiga var bara att hon spårade förbi slutet och sedan började hon snurra runt och leta som en tok. Med hjälp av appen hittade vi tillbaka och tillsammans började vi leta efter slutet. Smilla jobbade hela tiden och när jag äntligen hittade slutet förstod jag varför det blev så tokigt. Klöven var borta och kvar i trädet hängde bara snöret. Gulliga, söta, underbara Smilla blev ändå jätteglad över snöret men jag tyckte synd om henne när hon inte fick sin klöv. Mycket godis och glada tillrop blev det istället men så snopet det kändes ändå.

Sedan var det Esters tur och hon verkade mest förvånad över att spåret inte var som det brukade. När hon väl kom på vad det handlade om så drog hon iväg lika säkert och fint som hon brukar. Hon fick en återgång som hon fixade fint och till hennes stora glädje fanns hennes klöv kvar.

En väldigt lyckad spårträning som gjorde bägge hundarna trötta och lugna resten av den förmiddagen.

Pinnstig och rejäl löprunda

Min tanke igår var att spårträna med hundarna men jag insåg att det skulle bli knappt om tid. Jag valde istället att packa väskan med diverse spårpinnar, både vanliga och natur, och gick ut en sväng i skogen. På lämpligt plats slog vi oss ner och jag gick ett par pinnstigar till hundarna.

Det innebär att jag går en bit, ca 25-50 meter, och lägger ett antal spårpinnar på stigen. Därefter promenerar jag samma sträcka med hunden i koppel och utan kommando så vill jag att hon ska plocka upp pinnarna spontant. Det är en ganska rolig och väldigt bra övning som främjar värdet av pinnarna i spåret och att markera/apportera dessa är det bästa som kan ske. Fick tipset att köra detta ofta när jag gick spårkurs för några veckor sedan men det har liksom inte blivit av förrän nu.

Ester som är säker på pinnarna i spåret tycker detta är en konstig övning så för henne ger det nog inte så mycket men för Smilla är detta en toppenövning. Vi gick några vändor fram och tillbaka innan vi packade ihop våra saker och fortsatte vår promenad i skogen.

För min del är det väldigt bra med den typ av träning som vi kan göra i skogen under promenaden. Oftast tycker hundarna också att det är kul men några övningar och en belöning för bra arbete kan ju vara att de får springa fritt och leva rövare igen efter att de fått jobba en stund.

Idag hade jag planerat in en löptur i skogen med hundarna. Ca 5 km hade jag tänkt mig men som vanligt sprang jag lite fel (sker alltid på samma ställe i skogen, trodde jag kunde dem sitgarna nu) så det blev hela 7,5 km. Smilla som sprang på som en tok i början tappade lite på slutet. Det märks att hon är lite löptrött men det var ju aldrig så att hon sprang bakom eller så. Hon tog bara lite färre lovar i skogen än hon brukar ;)

Ester var som vanligt lite seg i början men så snart vi kom från motionsslingan och in på stigarna blev det en himla fart på henne. Är imponerad över henne då jag vet att hon inte tycker löpträningen är så kul. Hon hänger på bra ändå och ibland ruschar hon i kapp och drar förbi oss andra i 120 km/h :)

Efter avspolning, torkning och pinnplockning för bäge hundarna sjönk de ner i sina korgar och sov gott när jag lämnade dem för att åka till jobbet.