Skön morgon

Lite segt arbetspass har jag idag, jobbar mellan kl 12-21. Fick dock en ganska skön morgon med lite tid tillsammans med familjen och hundarna. Gick upp vid 7, åt frukost med övriga familjen, tog med Stella och lämnade Vilmer på dagis (vilket jag inte gjort sedan innan sommaruppehållet), damsög och grejade lite hemma och fick tillslut till ett träningspass med hundarna.

Smilla var som vanligt lite okoncentrerad till en början men under andra halvan var hon bra med. Ester var lite seg och inte på humör så jag körde bara lite "roliga" och uppiggande moment med henne. Avslutade med en platsliggning och därefter godis-upplet i höggräset bredvid plan.

Under tiden hundarna letade godis samlade jag ihop träningsgrejerna och började dra mig bort från plan. Smilla hängde på mig men Ester hade inte riktig letat färdigt så medans vi väntade på henne drog Smilla en till repa på plan. Såg på henne att hon fick vittring på något och plötsligt kom hon i full rulle med det lilla lilla plastlocket (ca 5 cm i diameter) som jag har som target i rutan. Jag hade glömt detta på plan men tack vara söta, goa, duktiga Smilla fick det följa med hem även idag.

Platsliggning

Största vinsten

Nu har det gått drygt ett halvår sedan Ester kastrerades och det är nog ett utav de bästa beslut jag har tagit. Riktigt skönt att bara ha en hund som löper och att slippa hennes låga perioder är skönt både för henne och oss andra. Men den allra största vinsten med detta beslut är faktiskt att Ester och Smilla har en helt annan relation än tidigare.

Man vet ju inte hur det hade utvecklats om vi inte kastrerat Ester men i samband med hennes humörsvängningar så funkade hundarna inte riktigt ihop. Med tanke på att vi har 2 små barn som leker och kryper omkring hemma så hade det varit ohållbart. Tanken att det inte skulle fungera att ha kvar båda hundarna stötte jag helt bort men en liten liten oro fanns där ändå.

Efter Esters kastration har hon inte några humörsvängningar och är pigg och glad för det mesta. Smilla har mognat (på vissa plan i alla fall ;) och det är en helt annan kemi dem emellan. De leker tillsammans, sover tillsammans och drar iväg i skogen på bus tillsammans. Jag hoppas de blir lika tajta som mina bruna tjejer var för det är så härligt att se :)

Mys!

Tokhund

Igår hittade Claes vår tokhund ätandes på en utav våra egenodlade chillifrukter. Knappt halva hade hon lyckats få i sig innan han hann stoppa henne men hon verkade inte påverkad av det. Hon hade nog gärna fortsatt och ätit upp resten också. Smilla i ett nötskal :)

Tvivel

Just nu känner jag mig lite nere och jag har börjat tvivla på mig själv. Jag har både känt och fått höra att personer i min omgivning tänker, tycker och undrar. Får blickar ibland som säger en hel del och det gör att jag börjat tappa tron på mig själv.

Jag känner att förväntningarna är höga och jag har nog lite prestationsångest. Det är tufft och det ger mig ingen bra känsla, tankar som "kommer jag verkligen att klara detta" har dykt upp det senaste. För att inte tappa tron och känslan så ska jag bara träna i de miljöer och med de männiksor som ger mig bra energi och som tror på oss. Ska helt enklet försöka undvika det och dem som ger mig dålig energi.

I söndags gjorde Smilla sitt MH och jag är nöjd. Hon var ungefär som jag förväntade mig, kanske att jag trodde hennes leklust skulle vara större. Hon är otroligt lekfull hemma och älskar att apportera och kampa men hon har svårt att släppa omgivningen i vissa situationer vilket gör att även detta avtar. Förutom fokusering och att släppa omgivningen så tränar vi mycket på att "bara" leka tillsammans i olika miljöer och det är inte alltid det lättaste.

Återkommer med ytterligare resultat fån MH:t när det publicerats på Svenska Kennelklubben.

Vi kämpar på, jag och Smilla, och mycket av min "hundtid" läggs på henne just nu. Tyvärr blir Ester lidande och det känns inte heller bra. Jag hoppas och önskar att vi kan ta tag i agilityträningen till våren och gå en kurs tillsammans, bara Ester och jag.

Ett lyft

Det är trist att ha en svacka i viltspårsträningen men roligt att lydnadsträningen har fått sig ett lyft. I torsdags var vi för tredje veckan i rad och tränade på Kallebäck. Smilla har fortfarande svårt att inte fokusera på allt och alla men jag tycker ändå det går framåt.

Det var väldigt många ekipage på plan i torsdags och det är perfekt då det är det vi är där för att träna. Vi var med på den gemensamma platsliggningen men jag kopplar ännu inte loss henne helt. Lägger kopplet på marken och står en bit ifrån för jag vill inte ha några misslyckanden.

Efter en stunds träning vågar jag numera ha Smilla lite lös på plan men måste ha koll hela tiden eftersom hon gärna skulle vilja dra en repa med någon utav de andra hundarna. Körde tom några enkla moment och hon skötte sig faktiskt rätt bra. Vi avslutade med hoppet och då fick hon lite ryck och drog iväg. Som tur var tog hon bara en sväng på plan, utan att springa fram till någon annan och sedan vände hon tillbaka till mig.

Igår blev det en annan typ av träning då hela vår familj tillsammans med grannfamiljen hade en fm med korvgrillning i skogen. För hundarna blev det bara en kortare promenad fram och tillbaka och däremellan uppbundna vid grillplatsen. Kanske inte jätte spännande men det  är nyttigt att kunna vara med utan att leva loppan. De skötte faktiskt rätt bra och blev lite trötta av att bara vara med.

 

Mys i skogen med hela familjen :)

Idag blev det lydnadsträning för båda hundarna och det blev ett härligt träningspass. På hemmaplan blir inte störningarna lika stora och då är Smilla toppen. Dock passerade 3 olika hundar varav 2 precis där vi tränade, så lite störning blev det i alla fall.

Ester var pigg och glad idag och då är hon fantastisk att träna lydnad med. Jag hade tagit med mig konerna för att träna rutan, det var nämligen väldigt länge sedan. Roligt moment tycker Ester som hade full fart in i rutan för att trampa på targeten.

I eftermiddag blir det löpträning för båda hundarna och sedan ett bad för Smilla. Ester fick sitt bad igår och det var välbehövligt. Det var så länge sedan att man blev alldeles fet om händerna när man klappat och gosat med henne. Nu är hon ren och fin, dock lite krullig som hon alltid blir när hon är nybadad trots att hon haft nättäcket på sig.

På tork efter badet....och Vilmer har pyntat med ett litet klistermärke på ryggen :)

Svacka

Tyvärr känns det som vi har hamnat lite i en svacka när det gäller framför allt viltspårsträningen. De senaste spåren har Smilla inte alls gått så bra som hon gjort tidigare. När hon spårar så går hon jättefint i lugnt tempo och med näsan i marken men plötsligt lämnar hon spåret och gör någonting annat. Börjar nosa runt, hittar något att äta eller bara lallar runt.

Pga detta har jag bestämt att vi ska ta en paus med spårande, hur länge får vi se. Börjar med några veckor och sen testa med att endast lägga ett kort motivationsspår. Det är lite Smilla i ett nötskal då jag ofta ser tendensen till att hon börjar pyssla med annat när utmaningen inte blir tillräckligt stor.

En himla massa energi har dessutom den lilla damen. Det märks tydligt att hon är ute ut löpcykeln och skendräktighet då hon är mer vild än tam...igen. Det är rolig med all denna energi men ibland blir det faktiskt lite jobbigt.

När vi nu ska vila från viltspår ett tag så ska vi istället satsa på att miljöträna istället. Ska försöka få till fler besök på brukshundsklubben, båda på Göteborgsavdelningen som är vår hemmaklubb och lite andra klubbar runt omkring.

Ester som också gå fick ett nattgammalt spår i måndags fixade detta jättefint. Jag hade inte snitslat hennes spår och hade aldrig hittat klöven igen om hon inte hade spårat så fint. Duktiga hund, skulle verkligen vilja gå något mer öppenklass spår med henne. Frågan är bara om hon fixar skottet?

Höftledsröntgen

I måndags var jag och Smilla på Göteborgs Djurklinik för att röntga hennes höftleder. Det är inget krav att göra detta på springrar men i avelssyfte är det viktigt plus för mig som ägare är det bra att veta om höfterna inte är helt ok. Man kan då arbeta med att förebygga eventuella problem och under lätta för hunden i framtiden.

Smilla skötte sig väldigt fint hos veterinären och var förvånansvärt lugn. Som vanligt charmade hon in sig och fick beröm för sitt härliga sätt. En sköterska som varit på kliniken i alla år som jag gått där med mina hundar, gav henne extra beröm och sa med en liten suck "ja, tänk om alla såg ut som henne". Vet inte om hon menade att hon gillade typen eller om det var för att hon är så välskött men ändå så roligt att höra :)

Sover gott i väntan på uppvak

Idag kom i alla fall resultatet och eftersom veterinären tyckte hon hade fina höfter så var det inte så nervöst men det är ändå Svenska Kennelklubben som gör bedömningen. Hon gick A/A på sina höfter och det är det bästa resultatet man kan få och det känns riktigt skönt.

Smillas höfter