Rallytävling

Så sent som igår kväll kl 20 så visste jag inte om det skulle bli något tävlande för oss idag. Jag hade fortfarande inte fått något besked om att vi kommit med förrän då när de ringde från Marks Brukshundklubb och meddelade att Smilla skulle få starta. Meddelade då att jag kommer ta med bägge hundarna ifall det blir någon strykning under morgondagen. Men kl 9 i morse ringde de igen och även Ester skulle få komma till start.

På plats visade det sig att vi hade fått startnummer 25 och 26 vilket inte går så när deltagare nr 4 inte dök upp fick jag ta den platsen. Jag fick tom fördelen att välja vem jag ville starta tidigt med och det blev självklart Ester. Dels behöver hon mindre tid innan och dels så känns det mest tryggt för mig att köra med henne först.

Det var en ganska klurig bana och verkligen mycket att tänka på för en som förare. Först vid tredje banvandringen gjorde jag helt rätt så det kändes lite läskigt bara det. Fick jobba med henne rejält under frestelsen (som man dessutom gick två gånger) men det kändes riktigt bra när vi lämnade banan. Hade jag bara jag gjort allting rätt så borde vi hamna runt 90 p i alla fall var min tanke. Snacka om jag blev förvånad och väldigt väldigt glad när vi hade klarat banan på maxpoängen. 100 poäng och inte ett enda litet avdrag. Fina, goa, bästa, härliga Ester, hon levererar när det gäller och i med detta blev vin ensamma vinnare i klassen.

Sedan var det dags att ladda om med Smilla men det gick nästan inte. Det kanske bidrog till att jag inte hade vett att vara nervös och därmed gjorde hon också en väldigt bra runda. Innan hade jag väldigt mycket funderingar på hur det skulle gå att ha domaren och skrivaren mitt i banan men orkade inte ens fundera över det. Det var ju tur att jag inte la energi på det för Smilla brydde sig inte om dem något nämnvärt.

Hon var dock lite splittrad den första halvan av banan och hade ett halvt öga in på avancerade klassen som gick bredvid. Pga det så missade vi hoppet (-10) och så nosade hon på leksaken i frestelsen (-5) i övrigt var det något nos på marken och -10 poäng för att jag stannade upp under snurren. Irriterande då jag vet att jag måste gå hela tiden men ibland gör man inte som man tänker.

Från skylt 7 och till slutet hände något och plötsligt blev vi ett team. Hon hade jättefin kontakt och följde mig och mina kommandon på ett perfekt sätt. När Smilla går bra, då går hon så himla bra, så det var en fröjd att gå med henne andra halvan av klassen. Överlycklig kände jag mig när vi gick i mål även om jag inte hade en susning om vi klarat oss eller inte. Det hade inte spelat någon roll egentligen för den känslan var obeskrivlig.

Jag går på små rosa moln här hemma idag och hundarna har självklart fått lite extra gott för dagens fina prestationer.